Torka aldrig tårar utan handskar

Det finns många anledningar till att titta på Simon Kaijsers filmatisering av Jonas Gardells AIDS-epos Torka aldrig tårar utan handskar. Jag har gråtit mig igenom trilogin. Filmatiseringen känns väldigt nära och manuset ärligt. Karaktärerna pratar med varandra som människor gör och Adam och Adam (som spelar Benjamin och Rasmus) är suveräna.

Ytterligare en anledning finns 13:51 in i sista avsnittet. Jag dyker upp på Lars-Åkes födelsedagsfest på gården med kulörta lampor. Vid tre tillfällen syns jag där den sista är framför Seppo när han samtalar med Benjamin och Rasmus om hur sjuk Lars-Åke är.

Ring först och sjukskriv dig imorgon.
Seså, tvätta bort mascaran, ta fram näsdukar och ta en vän i handen. Klicka sedan här för avsnitt 1, här för avsnitt 2 och tillslut här för avsnitt 3.
Imorgon gör du något livsbejakande, något roligt, något njutningsfullt. Sedan kanske du kan säga som Paul (Simon J Berger): Jag har levat.