Om att vara maktlös eller att försöka städa undan andras misstag, men ändå själv bli drabbad

Sjunde april 2014 började jag arbetsträna på Slottsträdgården i Malmö. Två timmar per dag fem dagar i veckan. Detta bestämdes av mig, tillsammans med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i samråd med min specialistläkare på en öppenvårdspsykiatrisk mottagning i Malmö city.

En vecka före hade jag möte med mina två handläggare från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt min handledare på min nya praktikplats. Jag informeradess om att jag nu befinner mig i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Tillsammans gick vi igenom arbetsuppgifter i Slottsträdgården samt fyllde i diverse olika byråkratiska dokument samt bestämde startdatum för min arbetsträning. Eftersom jag har ett stort kontrollbehov, har stressat sönder mitt immunförsvar och har dåligt minne frågar jag två gånger vad som gäller om/när jag blir sjuk och får reda på att jag ska kontakta mina båda handläggare på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt min handledare. Detta dokumenterar jag i mitt block. Min handläggare på Försäkringskassan berättar även att det precis som på ett vanligt arbete krävs läkarintyg sjukdag 8, men att semester när jag är beviljad aktivitetsstöd inom rehabilitering inte är tillåten samt att jag kommer få samma ersättningssumma per månad som tidigare. Jag tänker att hela systemet är konstigt när det går att vara sjukskriven från en redan 100% sjukskrivning och att det är tur jag inte har familj som planerar åka på charter till Mallis eller till Skara sommarland med mig under industrisemestern. Känner mig dock glad att jag får göra nåt vettigt, är tacksam att bo i ett land där det är tillåtet att bli utmattningsdeprimerad och där det finns ersättning även för oss losers som stressat sönder våra utarbetade kroppar inom den allt mer sönderfallande vårdapparaten.

Någon vecka senare får jag via Försäkringskassan hemskickat ett dokument som berättar att jag kommer få ca 130kr/dag efter skatt eftersom jag inte har någon a-kassa. Jag kontaktar då min a-kassa som jag varit medlem i och betalat varje månad till sedan jag tog examen 2005, a-kassan berättar att Försäkringskassan i detta ärende inte varit i kontakt med dem före de skickat ut detta beslut, men att de redan skapat ett ärende eftersom Arbetsförmedlingen haft kontakt. Jag får då skicka in arbetsgivarintyg samt ett dokument om att jag varit sjukskriven på 100% sedan juni 2013. En vecka senare får jag hemskickat ett nytt kuvert från Försäkringskassan där min nya ersättning räknats ut tillsammans med a-kasse-ersättningen (observera att a-kassan endast ligger till grund för Försäkringskassans beslut och att det inte är min a-kassa som betalar ut min ersättning. Om jag inte varit medlem i a-kassan hade jag alltså fått klara mig på ca 4000kr/månad efter skatt i ersättning.)

Fyra dagar in på nya arbetsträningen får jag influensa. Trots att jag knappt kan prata ringer jag och sjukanmäler mig till min handledare på "arbetet" och min handläggare på Försäkringskassan samt e-mailar (modernt värre!) min handläggare på Arbetsförmedlingen. Dag 8 tvingar jag Vårdcentralen att ge mig en akuttid för att skriva ett intyg, trots att jag känner mig bättre och planerar arbetsträna kommande vardag. Det intyg läkaren skriver godkänner inte Försäkringskassan. Sitter återigen i kö till Vårdcentralen och får god hjälp av en trevlig sekreterare som ser till att rätt intyg skrivs och skickas in till rätt adress, med kopia hem till mig eftersom jag nu börjar inse att jag måste ha kontroll så allt går rätt till.

Femte maj har jag tillsammans med mina två handläggare och min handledare ett uppföljningsmöte på min praktikplats. Veckan innan har jag varit hos min specialistläkare på psykiatriska öppenvårdsmottagningen, hon har rått mig att långsamt öka upp tiden på praktiken samt tycker jag ska ha rätt till åtminstone en veckas semester med ersättning. Jag har bytt psykolog allt känns liksom bättre. Ljusare. Lättare. Mötet flyter på, vi ökar upp min tid till tre timmar/dag fem dagar i veckan och ändrar klockslaget att börja till 7:30 efter mitt förslag. Min rehabilitering förlängs till 31/8. Jag får fylla i nya dokument som handläggaren från Försäkringskassan sticker under näsan på mig. Vi pratar om mina sjukdagar och jag får reda på att jag gjort allt rätt med sjukanmälningar och intyg. Jag får även tips från handläggaren från Arbetsförmedlingen vad jag kan lägga till i min aktivitetsrapportering. Jag frågar om jag kan vara ledig dagen före midsommarafton för att fira midsommar med min familj på landsstället i Östergötland (bokade tåg-biljett 90 dagar innan avfärd för att få så billig biljett som möjligt. 90 dagar innan betyder i mitten av mars, det är innan min rehab-period startade), det får jag inte om jag inte tar ledigt utan ersättning. Om verksamheten tillåter har jag rätt att ta någon veckas semester i sommar. Verksamheten tillåter, dock får jag vara utan ersättning den veckan i så fall. Att min läkare tror en veckas ledighet nu när jag äntligen börjat må bättre och är piggare skulle göra mig friskare har ingen betydelse eftersom det är Försäkringskassan som betalar ut ersättning och det är de som bestämmer detta.

Väl hemma känns det såklart tråkigt att jag inte kommer kunna besöka min mormor i sommar, detta kan vara hennes sista år, men jag är ändå rätt nöjd över att jag nu åtminstone vet att jag ska jobba med vettiga personer och arbetsuppgifter ända till 31e augusti och att jag inte behöver oroa mig för mycket ekonomiskt. Ja, om jag fyller i alla dokument rätt och sköter mig på arbetsträningen.

Sjätte maj får jag ett kuvert från Försäkringskassan med posten. Jag öppnar brevet och finner att de eventuellt ska dra in min rehabersättning (sjukpenning) eftersom jag inte anmält mina sjukdagar med influensa till Försäkringskassan. Jag ringer min handläggare efter att jag gråtit i panik en timme. Tyvärr var jag ute med hunden när handläggaren ringer tillbaka och jag kan inte svara medan hunden bajsar. Min handläggare berättar på röstbrevlådan att jag ska bortse från brevet eftersom vi på mötet dagen innan fyllde i samma dokument (dock utan att under punkt 5 specificera varför jag inte anmält sjukdom dag ett). Jag litar inte på det hon säger utan kontaktar Försäkringskassans kundtjänst (alltså inte min handläggare) idag efter arbetsträningen. Efter tjugo minuters förklarande av mig har jag övertygat denna vettiga handläggare om att jag gjort vad jag kunnat för att göra rätt. Handläggaren kunde även se i min långa akt att jag kontaktat min handläggare första sjukdagen, men att hen inte anmält det vidare i systemet. Nu väntar jag alltså, med nerverna på utsidan, på att en handläggare på Försäkringskassan ska ta ett beslut om jag får fortsätta med rehabersättning. Vad som händer om jag inte får fortsätta för att min handläggare på Försäkringskassan inte informerat mig med rätt fakta, vet jag inte. Jag tror jag kanske riskerar att hamna på psykakuten, men det kan jag ju inte veta innan.

Det värsta med detta rekordlånga blogginlägg är att det inte kommer någon punch-line. Detta är min verklighet och jag lovar att jag inte är ensam att hamna i kläm. Är det meningen att en ska behöva kämpa såhär så är det tur jag bara är på arbetet tre timmar per dag, har någon sorts hjärnkapacitet och både pratar och skriver svenska flytande. Alla dokument som ska skickas in vid olika tidpunkter till olika instanser varje månad samt detta byråkratiska stelbenta system av omyndigförklarande av sårbara individer skapar bara maktlöshet. Till dessa individer, som helst av allt bara skulle vilja ha ett jobb eller bli friska, hjälper inte ett stelbent system där en ständigt misstänks fuska till sig bidrag. Det hjälper inte någon till ett bättre självförtroende, hälsa eller till arbete.

Syren

Spar-tips från alliansen-kramare sökes

Hej alla ni som röstade på alliansen i förra valet! Jag skulle behöva lite hjälp med spar-tips från er. Reglerna är ändrade och från och med förra veckan och det ser ut att bli så att jag kommer få leva på 5000kr/månad netto eftersom försäkringskassan och arbetsförmedlingen styrs av arbetslinjens företrädare.
Under tiden ni har fått upp era löner, renoverat era kök, haft läxhjälp till barnen och grillat kött har jag tagit hand om era ensamma systrar, era cancersjuka vänner, era skadade mammor, era döende pappor och era ångestfyllda bröder så pass att jag en dag inte orkade längre.
Åter till era bästa spar-tips: Jag kan inte spara in på resor eftersom jag inte äger bil, jag kan inte göra nåt åt räntorna eftersom jag bara har CSN-lån och jag äter redan billigt (ogräs och gröt).
Till er andra råder jag er att ha fasta jobb, jobba heltid och inte bli sjuka-speciellt inte utmattningsdeprimerade för då orkar du ingen ork kvar till annat än att fylla i blanketter till försäkringskassan och arbetsförmedlingen

systerskap solidaritet feminism

#systerskap #solidaritet #feminism, originally uploaded by martinaph.

marts Fanpage

Ska ni bara läsa en krönikör tycker jag ni ska göra det i Fokus. Ungefär var tredje vecka skriver Lina Thomsgård fantastiskt tankeväckande krönikor längst bak i nyhetsmagasinet.
Lina vem (?) kanske ni undrar. Lina Thomsgård startade för fyra år sedan Rättviseförmedlingen och är en av mina idoler. För några veckor sedan hoppade hon av Rättviseförmedlingen och började arbeta med jämställdhet på  SKAP. Thomsgård twittar som LinaT, är mycket god vän med Robyn och startade a-märkt på film, baserat på Bechdel-testet. Jag har arbetat med Linas bror och hoppas att hon därför ska dyka upp här i Malmö så jag får berätta för henne hur fantastisk hon är och vad mycket hon gör för feminismen i Sverige.

Senaste krönikan läser du här.

Asleep

Asleep, originally uploaded by martinaph.

Konsumerat

Varje vecka publicerar Fokus veckans kändis på Konsumerat.

På min blogg får jag vara veckans kändis. Oavsett vecka.

Mart, 34 år, arbetslös sjukskriven utarbetad utbildad sjuksköterska, hundägare, kattägare, feminist som äter grönsaksbaserat helst ekologiskt och närodlat.

Bästa lösningen på hastigt blodsockerfall: Eftersom jag är proffs på hypoglukemier kan jag berätta att förutom druvsocker är honung det bästa. Eller juice.
Favoritdrink: Hemingway special på sommaren. Örtte på vintern, våren och hösten.
Bästa hemliga-möten-på-stan-lunchställe: Grand öl&mat. Jag föredrar i och för sig alltid Chez Madame.
Det dyraste jag köpt: Måste vara min etta på Nobeltorget som jag köpte 2002. Sånt inom rimlig tid är hunden. Han var dyr.
Senaste impulsköp: Ett par svarta fåret-örhängen från Horror pop & riots
Bästa prylen vid trista hotellkvällar: Har bara bott ensam på hotell i sydost-asien så där föredrar jag en pocketbok, en öl och en påse snacks. Får jag bara säga en sak säger jag min kamera.
Favoritbudgetpryl: saxar tycker jag om.
En bra gå-bort-present: Kaffe från Solde eller något från Lush
Mitt sämsta köp någonsin: Nåt från nån klädkedja som gick sönder eller blev snett.

Senaste fyndet:dagens lunch på Chez Madame var en hit!
Träningsmetod jag uppskattar: promenader. Och armhävningar på stranden.
Modeförebild: Alla som ser sådär coola ut, utan att det ser ut som de bryr sig.
Mode jag aldrig vill se igen: Päls, skinn, läder
Detta anser jag om yllekoftor: Det, tillsamman med te, som får mig att överleva vintern. Och hösten. Och våren. Sommaren också förresten.
Läser just nu: Läser om Engelsforstrilogin samt Fokus
Dansar helst till: Swindie, indie och indie-synt. Ibland punk-indie också.
Bäst på TV: Buffy, Sherlock, På spåret, Antikrundan, Great british bake-off
I hörlurarna: Psykpodden, En varg söker sin pod och Swindie

Senaste sedda film: Julie & Julia. Den var inte så bra.
Längsta sträcka jag åkt taxi: jag vet inte. Från Templet Songkran i Banglampoo i bangkok till flygplatsen är nog längre än flygplatsen i Goa till PaloLem och Hultsfred till Lönneberga. Inte så långt alltså. Jag går eller åker hellre kollektivt.
Bästa semester: Berlin på sensommaren, Goa i februari, Grebo vid midsommar, Koh Payam för avkoppling i mars. Malmö resten av året.

Hej våren!

Hej våren!, originally uploaded by martinaph.

Stora knoppar på syrén-buskar lite varstans i stan viskar om vår.
-Välkommen säger jag.

Snö-Bertil!

Snö-Bertil!, originally uploaded by martinaph.

som poesi

som poesi, originally uploaded by martinaph.

Medan Bertil hängde mig i hasorna såg jag solen gå upp. Sedan försökte vi tillsammans springa undan frosten och förbi den stundande vintern. Det gick dåligt. Riktigt dåligt. (26e november 2013)