Sedan Stella lämnade mig för sex månader sedan har det mesta varit mörkt, kallt och meningslöst. Ryggen har krånglat. Jag har haft minst 10 förkylningar och både fysiskt och psykiskt har energi saknats, det har bara varit stopp. Mina misslyckanden att komma tillbaka in i samhället (arbetslinjen och socialt) har radats upp.
Är det nu det vänder?
