Normen i trafiken är bilism

Varje gång jag är ute och cyklar känner jag mig, om inte diskriminerad, så i alla fall marginaliserad. Som laglydig cyklist är jag glad över att nå målet oskadd och faktiskt vid liv.

Där cykelbanan går som cykelfält i gatan står det alltid bilar parkerade. Där det finns en specifik cykelbana är den invaderad av latteföräldrar som går med fyra barnvagnar i bredd eller högar av sand/gammal asfalt/snö. Där jag tvingas cykla på gatan beter sig bilisterna som rovdjur på ett byte, där de prejar ut mig, den laglydiga cyklisten, på trottoaren eller mot bilarna som står parkerade till höger om cykelfältet.

När ska vi cyklister kunna ställa samma krav på våra vägbanor som bilister kan? Helt plötsligt finns det ett stort hål för vägarbete (eller arbete med gasledning/elledning/vattenledning) i cykelbanan, utan att hänvisa till vart vi ska ta vägen. Plötsligt har en del av cykelbanan gjorts om till en tillfällig busshållplats. Då vägarbete sker på bilvägen sitter alltid skylten på cykelbanan eller trottoaren, trots att det inte är där vägarbetet sker.

Sedan undrar jag över parkeringsmöjligheter vid köpcentrum, vårdanrättningar, arbeten, tågstationer, parker, träningsanläggningar och vid affärer i city. Riktiga cykelparkeringar med möjlighet att låsa fast sin cykel, gärna med tak. Varför är det så dåligt med cykelställ i den här stan?

Att avsluta med undrar jag varför vi cyklister vid övergångsställen alltid är diskriminerade då trafikljusen är inställda för att underlätta för bilister. Alltså, trots att det inte kommer bilar är det grönt för bilarna så länge det inte kommer en cyklist och trycker på knappen vid övergångsstället. Att två övergångsställen över samma väg har olika knappar och inte är ihopkopplade samt att övergångsställena inte har sensorer i gatan före är också under all kritik.

En bilväg FÅR inte innehålla hinder, vaken visuella eller fysiska. En cykelbana eller ett cykelfält BÖR tydligen innehålla bådadera!

Jag förstår att många cyklister bryter mot lagen genom att parkera sina cyklar på trottoarer eller att cykla mot rött. Har du varje dag stått och väntat på grönt ljus på Lilla Västerbron i sju minuter utan att det kommer en endaste bil  samt är med om olika sortera hinder på cykelbanorna eller i cykelfälten är det lätt att bli trött. Och ledsen.