På tal om skitmyndigheter

LRF försöker sopa döda grisar och djurförtryck under ladugårdsdörren. Sveriges grisar mår inte som de bör göra.

I SvD skrev flera kända personer och politiker i en debattartikel att de bojkottar griskött. LRF svarar att det är svårt att tolka om det är djurplågeri eller inte i djurrättsalliansens filmer, att faktiskt ingen av de anmälda grisbönderna i djurfabrikerna blev dömda för djurplågeri samt att ingen av artikelförfattarna verkar ha besökt djurgårdar. Svaret kom idag.

Varje dag blir jag ilsken av all reklam från mataffärer som basunerar ut att de nästan bara eller bara säljer svenskt kött. Jag undrar vad det är att skryta om att bara sälja svenskt kött? Är det lättare att prata med det eller?

Att tidningen Stockholm City typ åtta nummer innan de lägger ner tidningen skriver vegomanifest beror på att köttlobbyn är så stark i Sverige. Ingen vågar kritisera sitt egna beteende av att äta kött och se konsekvenserna av dödandet. För inte kan väl en domare som själv svullar griskött så ofta hen kan döma grisbönder till djurplågeri? Detta kommer ju leda till osämja bland bekanta, vad ska hen då lägga på grillen liksom?
Köttkonsumtionen ökar. Konsekvenserna ser vi genom ehec-skandaler, ökad nedhuggning av skog, miljöförstöring, svält och kärlekslöshet. Politiken måste läggas på individnivå. DU kan förändra!

Jag säger bara suck.. Fortsätter cykla, äta upp den vegetariska maten jag lagat, åka tåg, äta efter säsong, laga matlådor, sopsortera, handla resurssnålt och prata konsekvensanalys.

Och jag är tacksam för att jag är så stark och frisk att jag orkar fortsätta vara annorlunda. För jag är stolt över att tänka på andra. Det gör mig till en bättre och mer intressant människa.