Mina drömmar tar slu

Mina drömmar tar slu

Jag har fått problem med ryggen igen. Jag har ont hela tiden och har svårt att sitta överhuvudtaget och att stå längre stunder. jag har sjukanmält mig från nattpassen i helgen. Känner mig ondsint och har mycket dåligt samvete för sjukskrivningen. Jag har svårt att sova på grund av värken och kan endast gå, gå, gå för att slippa smärtan. jag funderar såklart mycket på framtiden. På hur jag ska klara av att leva med detta. Om det kommer gå över. Om det finns mer att göra än det jag redan gör (och har gjort sedan hösten 2009). Tänker också på min ekonomi, ingen vill ha en 35-årig sjuksköterska med pajad rygg och ett svagt psyke.

Mina problem med ryggen känns små. Till och med futtiga, nästintill överdrivna och obefintliga. Känner mig elak och egoistisk när jag läser Kristian Gidlunds inlägg på bloggen I kroppen min. Vill även läsa boken. Känner mig otacksam och hemsk. Jag tror inte det är så han vill att läsarna ska känna. Jag får perspektiv. Och tar en promenad till.