Om att vara maktlös eller att försöka städa undan andras misstag, men ändå själv bli drabbad

Sjunde april 2014 började jag arbetsträna på Slottsträdgården i Malmö. Två timmar per dag fem dagar i veckan. Detta bestämdes av mig, tillsammans med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i samråd med min specialistläkare på en öppenvårdspsykiatrisk mottagning i Malmö city.

En vecka före hade jag möte med mina två handläggare från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt min handledare på min nya praktikplats. Jag informeradess om att jag nu befinner mig i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Tillsammans gick vi igenom arbetsuppgifter i Slottsträdgården samt fyllde i diverse olika byråkratiska dokument samt bestämde startdatum för min arbetsträning. Eftersom jag har ett stort kontrollbehov, har stressat sönder mitt immunförsvar och har dåligt minne frågar jag två gånger vad som gäller om/när jag blir sjuk och får reda på att jag ska kontakta mina båda handläggare på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt min handledare. Detta dokumenterar jag i mitt block. Min handläggare på Försäkringskassan berättar även att det precis som på ett vanligt arbete krävs läkarintyg sjukdag 8, men att semester när jag är beviljad aktivitetsstöd inom rehabilitering inte är tillåten samt att jag kommer få samma ersättningssumma per månad som tidigare. Jag tänker att hela systemet är konstigt när det går att vara sjukskriven från en redan 100% sjukskrivning och att det är tur jag inte har familj som planerar åka på charter till Mallis eller till Skara sommarland med mig under industrisemestern. Känner mig dock glad att jag får göra nåt vettigt, är tacksam att bo i ett land där det är tillåtet att bli utmattningsdeprimerad och där det finns ersättning även för oss losers som stressat sönder våra utarbetade kroppar inom den allt mer sönderfallande vårdapparaten.

Någon vecka senare får jag via Försäkringskassan hemskickat ett dokument som berättar att jag kommer få ca 130kr/dag efter skatt eftersom jag inte har någon a-kassa. Jag kontaktar då min a-kassa som jag varit medlem i och betalat varje månad till sedan jag tog examen 2005, a-kassan berättar att Försäkringskassan i detta ärende inte varit i kontakt med dem före de skickat ut detta beslut, men att de redan skapat ett ärende eftersom Arbetsförmedlingen haft kontakt. Jag får då skicka in arbetsgivarintyg samt ett dokument om att jag varit sjukskriven på 100% sedan juni 2013. En vecka senare får jag hemskickat ett nytt kuvert från Försäkringskassan där min nya ersättning räknats ut tillsammans med a-kasse-ersättningen (observera att a-kassan endast ligger till grund för Försäkringskassans beslut och att det inte är min a-kassa som betalar ut min ersättning. Om jag inte varit medlem i a-kassan hade jag alltså fått klara mig på ca 4000kr/månad efter skatt i ersättning.)

Fyra dagar in på nya arbetsträningen får jag influensa. Trots att jag knappt kan prata ringer jag och sjukanmäler mig till min handledare på "arbetet" och min handläggare på Försäkringskassan samt e-mailar (modernt värre!) min handläggare på Arbetsförmedlingen. Dag 8 tvingar jag Vårdcentralen att ge mig en akuttid för att skriva ett intyg, trots att jag känner mig bättre och planerar arbetsträna kommande vardag. Det intyg läkaren skriver godkänner inte Försäkringskassan. Sitter återigen i kö till Vårdcentralen och får god hjälp av en trevlig sekreterare som ser till att rätt intyg skrivs och skickas in till rätt adress, med kopia hem till mig eftersom jag nu börjar inse att jag måste ha kontroll så allt går rätt till.

Femte maj har jag tillsammans med mina två handläggare och min handledare ett uppföljningsmöte på min praktikplats. Veckan innan har jag varit hos min specialistläkare på psykiatriska öppenvårdsmottagningen, hon har rått mig att långsamt öka upp tiden på praktiken samt tycker jag ska ha rätt till åtminstone en veckas semester med ersättning. Jag har bytt psykolog allt känns liksom bättre. Ljusare. Lättare. Mötet flyter på, vi ökar upp min tid till tre timmar/dag fem dagar i veckan och ändrar klockslaget att börja till 7:30 efter mitt förslag. Min rehabilitering förlängs till 31/8. Jag får fylla i nya dokument som handläggaren från Försäkringskassan sticker under näsan på mig. Vi pratar om mina sjukdagar och jag får reda på att jag gjort allt rätt med sjukanmälningar och intyg. Jag får även tips från handläggaren från Arbetsförmedlingen vad jag kan lägga till i min aktivitetsrapportering. Jag frågar om jag kan vara ledig dagen före midsommarafton för att fira midsommar med min familj på landsstället i Östergötland (bokade tåg-biljett 90 dagar innan avfärd för att få så billig biljett som möjligt. 90 dagar innan betyder i mitten av mars, det är innan min rehab-period startade), det får jag inte om jag inte tar ledigt utan ersättning. Om verksamheten tillåter har jag rätt att ta någon veckas semester i sommar. Verksamheten tillåter, dock får jag vara utan ersättning den veckan i så fall. Att min läkare tror en veckas ledighet nu när jag äntligen börjat må bättre och är piggare skulle göra mig friskare har ingen betydelse eftersom det är Försäkringskassan som betalar ut ersättning och det är de som bestämmer detta.

Väl hemma känns det såklart tråkigt att jag inte kommer kunna besöka min mormor i sommar, detta kan vara hennes sista år, men jag är ändå rätt nöjd över att jag nu åtminstone vet att jag ska jobba med vettiga personer och arbetsuppgifter ända till 31e augusti och att jag inte behöver oroa mig för mycket ekonomiskt. Ja, om jag fyller i alla dokument rätt och sköter mig på arbetsträningen.

Sjätte maj får jag ett kuvert från Försäkringskassan med posten. Jag öppnar brevet och finner att de eventuellt ska dra in min rehabersättning (sjukpenning) eftersom jag inte anmält mina sjukdagar med influensa till Försäkringskassan. Jag ringer min handläggare efter att jag gråtit i panik en timme. Tyvärr var jag ute med hunden när handläggaren ringer tillbaka och jag kan inte svara medan hunden bajsar. Min handläggare berättar på röstbrevlådan att jag ska bortse från brevet eftersom vi på mötet dagen innan fyllde i samma dokument (dock utan att under punkt 5 specificera varför jag inte anmält sjukdom dag ett). Jag litar inte på det hon säger utan kontaktar Försäkringskassans kundtjänst (alltså inte min handläggare) idag efter arbetsträningen. Efter tjugo minuters förklarande av mig har jag övertygat denna vettiga handläggare om att jag gjort vad jag kunnat för att göra rätt. Handläggaren kunde även se i min långa akt att jag kontaktat min handläggare första sjukdagen, men att hen inte anmält det vidare i systemet. Nu väntar jag alltså, med nerverna på utsidan, på att en handläggare på Försäkringskassan ska ta ett beslut om jag får fortsätta med rehabersättning. Vad som händer om jag inte får fortsätta för att min handläggare på Försäkringskassan inte informerat mig med rätt fakta, vet jag inte. Jag tror jag kanske riskerar att hamna på psykakuten, men det kan jag ju inte veta innan.

Det värsta med detta rekordlånga blogginlägg är att det inte kommer någon punch-line. Detta är min verklighet och jag lovar att jag inte är ensam att hamna i kläm. Är det meningen att en ska behöva kämpa såhär så är det tur jag bara är på arbetet tre timmar per dag, har någon sorts hjärnkapacitet och både pratar och skriver svenska flytande. Alla dokument som ska skickas in vid olika tidpunkter till olika instanser varje månad samt detta byråkratiska stelbenta system av omyndigförklarande av sårbara individer skapar bara maktlöshet. Till dessa individer, som helst av allt bara skulle vilja ha ett jobb eller bli friska, hjälper inte ett stelbent system där en ständigt misstänks fuska till sig bidrag. Det hjälper inte någon till ett bättre självförtroende, hälsa eller till arbete.

Spar-tips från alliansen-kramare sökes

Hej alla ni som röstade på alliansen i förra valet! Jag skulle behöva lite hjälp med spar-tips från er. Reglerna är ändrade och från och med förra veckan och det ser ut att bli så att jag kommer få leva på 5000kr/månad netto eftersom försäkringskassan och arbetsförmedlingen styrs av arbetslinjens företrädare.
Under tiden ni har fått upp era löner, renoverat era kök, haft läxhjälp till barnen och grillat kött har jag tagit hand om era ensamma systrar, era cancersjuka vänner, era skadade mammor, era döende pappor och era ångestfyllda bröder så pass att jag en dag inte orkade längre.
Åter till era bästa spar-tips: Jag kan inte spara in på resor eftersom jag inte äger bil, jag kan inte göra nåt åt räntorna eftersom jag bara har CSN-lån och jag äter redan billigt (ogräs och gröt).
Till er andra råder jag er att ha fasta jobb, jobba heltid och inte bli sjuka-speciellt inte utmattningsdeprimerade för då orkar du ingen ork kvar till annat än att fylla i blanketter till försäkringskassan och arbetsförmedlingen

Angående Försäkringskassan

Enligt Försäkringskassan är det samma sak att vägra rehabiliteringsåtgärd (tex gå på möte) som att försöka omboka mötestiden. Att försöka omboka en mötestid (en vecka innan) kan alltså leda till upphörd ersättning.
Att utgå från att alla sjuka egentligen är kärnfriska och ljuger samt att ingen vill jobba är filosofin. Det är fint att jobba. Alla ska jobba. Om du inte jobbar ska du dö. 
Med vänlig hälsning, arbetslinjen

Var jag inte sjuk innan, så lär jag ju bli det nu. 

Pump, träning och mat

Sedan jag skaffade pump i april har jag börjat äta mer snabba kolhydrater, Dock märker jag att jag faktiskt inte gillar sött längre, förutom nougat. (Men min egen råa "Nutella" är faktiskt godare än köpes.) Pumpen har inte bara gett mig ett jämnare blodsocker, den har också gett mig en hälsosam viktuppgång (har för första gången i mitt liv ett BMI som ligger över undervikt) och början till hål i två tänder (har inte haft hål sedan 1989).

Jag följer en hel del bloggar, de enda som uppdateras med jämna mellanrum är de matbloggar jag följer. Eftersom jag gillar hälsosam vegetarisk mat och också mycket fruktbaserade och råa efterrätter och snacks hamnar jag även i vissa träningsbloggar där bloggskrivaren berättar utförligt hur många mils jogging och olika arm- och- benpass som utövats innan frukost. De bloggarna lägger jag ner. Folk får gärna jogga, bara inte i min blogg-läsare. Jag blir inte mer sugen att äta något för att bloggpersonen först varit ute på morgonrundan och publicerar ett proteinrikt snack. Jag blir definitivt inte sugen på att jogga oftare.

Bloggar som jag väljer bort är också brunsås- och- fejkköttsveganernas. Jag vill äta annat än brun mat.

Att då och då publicera inlägg som passar efter träning, innan träning eller som är brun har jag inget emot.

Slutligen rekommenderar jag några godingar i bloggosfären! Håll tillgodo!
1. Mitt lilla gröna av Paula
2. Green kitchen stories av Luise och David
3. Det gröna skafferiet av Karoline
4. Pain de Martin av Martin
5. Vegoteket av Fido och Johanna
6. Mitt gröna kök av Louisa

Nya dieter

Jag har börjat avfölja folk på Twitter för att de lägger ut statusar och inlägg om hur långt de joggat och hur snabbt (läs långsamt) det gick. Jag är också allergisk mot LCHF eftersom det är en fruktansvärt oetisk diet och livsstil (både sett till klimat och djurhållning). Den relativt nya 5:2-dieten är jag också skeptisk till eftersom det kan vara svårt att minska ner kcal-intaget bara två dagar av fem - varför inte göra det alla dagar? Då behåller du ju kontrollen samt går ner i vikt liksom!

Är du nyfiken på 5:2 och inte orkar läsa någon av de alla böcker som ligger på topplistan om denna diet har Nanna Johansson tips på recept och hur du ska få dieten att fungera. Klicka här.

Ohållbar arbetssituation

Tack vare att Region Skånes politiker tror att de sparar pengar genom att ha anställningsstopp på Skånes Universitetssjukhus Malmö och Lund, hålla nere personalens löner och minimibemanningen samt bara godkänna vikariat under tre månader flyr framförallt sjuksköterskorna regionen. Detta medför att drygt 110 sjuksköterskor saknas till sommaren. Detta i sin tur resulterar i att de sjuksköterskor som är anställda får "erbjudande" om att inte ta ut sin semester under sommaren alternativt arbeta beordrat övertid.

Detta kom region Skånes politiker och sjukhuschefen Jonas Rastad på nu, när den första semesterperioden startar 3/6, alltså på måndag. Tydligen kom de också i dagarna på att det kommer saknas vårdplatser i regionen i sommar, detta för med sig att det behövs ännu fler personal än det tidigare schemalagts för. Detta leder till att det behövs ännu fler sjuksköterskor och undersköterskor som arbetar på SUS i sommar. Detta kräver att det är ännu fler som inte får ta ut sin inarbetade och lagligt betingade semester samt beordras att arbeta övertid.

Jag är arg, besviken och trött. Och det lär inte bli bättre i sommar.

Mina drömmar tar slu

Mina drömmar tar slu

Jag har fått problem med ryggen igen. Jag har ont hela tiden och har svårt att sitta överhuvudtaget och att stå längre stunder. jag har sjukanmält mig från nattpassen i helgen. Känner mig ondsint och har mycket dåligt samvete för sjukskrivningen. Jag har svårt att sova på grund av värken och kan endast gå, gå, gå för att slippa smärtan. jag funderar såklart mycket på framtiden. På hur jag ska klara av att leva med detta. Om det kommer gå över. Om det finns mer att göra än det jag redan gör (och har gjort sedan hösten 2009). Tänker också på min ekonomi, ingen vill ha en 35-årig sjuksköterska med pajad rygg och ett svagt psyke.

Mina problem med ryggen känns små. Till och med futtiga, nästintill överdrivna och obefintliga. Känner mig elak och egoistisk när jag läser Kristian Gidlunds inlägg på bloggen I kroppen min. Vill även läsa boken. Känner mig otacksam och hemsk. Jag tror inte det är så han vill att läsarna ska känna. Jag får perspektiv. Och tar en promenad till.

Arbetsförmedlingen del 3

Jag ringer till arbetsförmedlingens kundtjänst eftersom jag undrar lite över min handlingsplan och att den arbetsförmedlare jag senast träffade på mitt kontor gav mig fel information, fel jobb-anvisning och fel bemötande.
Jag märker omgående att personen i luren verkar veta vad hen pratar om. Arbetsförmedlaren berättar för mig att jag inte har en aktiv handlingsplan, att "när en går in på din profil börjar det blinka en varningstriangel till oss om att vi har missat någonting. Och du har ju varit på arbetsförmedlingen flera gånger efter att du skrev in dig och jag kan inte förstå varför handläggarna inte upptäckt detta".
Det visar sig alltså att vid mitt senaste besök när den arbetsförmedlaren jag träffade då, bestämt hävdade att jag var tvungen att uppsöka arbetsförmedlingens kontor för uppföljning 2 innan andre april tittade på en gammal handlingsplan (även den inaktuell).

Telefon-förmedlaren berättar vidare att den annons som jag fått som arbetsanvisning inte är en "riktig" tjänst och eftersom jag varit arbetslös en så kort tid och har en högskoleutbildning inom ett yrke som har lätt att få jobb ska inte sådana arbeten anvisas. Jag ska bara få tillsvidare-tjänster i närområdet som anvisade arbeten i början av en arbetslöshet.

Telefon-handläggaren tycket att jag skulle prata med chefen på det arbetsförmedlingskontor jag är inskriven och berätta detta. Att ha en aktuell handlingsplan är nämligen det första som upprättas och det viktigaste för en arbetssökande. Egentligen vill jag prata med arbetsmarknadsministern.

Jag är så trött på att vara en del av denna inkompetenta byråkrati-cirkus.

Meningslös

Det här inlägget är en fortsättning på detta.

Senast jag var på arbetsförmedlingen tvingades jag ju söka ett arbete på ett bemanningsföretag. Jag vill inte jobba för ett bemanningsföretag. Jag vill ha arbetskompisar och bli kompetenstutvecklad tillsammans med kollegor. Jag vill utveckla arbetsplatsen och ha mandat att kunna bestämma över fysiska uppgifter och utgifter på jobbet.
I dag fick jag hem ett brev från arbetsförmedlingen där de uppmanar mig att söka ett nytt arbete. På ett annat bemanningsföretag. Varför hittar de inte de arbeten jag hittat på deras webbplats?
Jag har de senaste två veckorna sökt nästan tio arbeten jag faktiskt kan tänka mig. Jag har även varit på en anställningsintervju, där jag väntar på svar. Det frågar de inte någonting om. Dessutom har jag arbetat timmar på två olika avdelningar på SUS (Skånes Universitetssjukhus) Malmö.

Idag passade jag även på att titta på min handlingsplan. På mitt senaste besök sa min handläggare att jag var tvungen att komma in på kontoret den 2/4. Jag ifrågasatte detta eftersom jag mindes samt hade skrivit upp i min kalender att jag skulle ha uppföljning nummer två senast 29/3 och ny planering senast 2/5. Eftersom mitt senaste besök räknades som uppföljning två undrade jag då varför min handlingsplan var ändrad. "- Det är den inte", sa hen. Jag frågade igen varför hen sa att den nya planeringen är i april när det på min handlingsplan stod andre maj. "- Jag kan skriva ut detta till dig om du vill", sa hen. Det ville jag inte eftersom jag redan har pappret utskrivet hemma samt att jag vill spara på papper och träden. Enligt min handlingsplan ska jag inte behöva gå till kontoret på Uppföljning 2, det ska räcka att jag kontaktar kundtjänst. Detta ifrågasatte jag också, handläggaren gick på sin linje om att jag var tvungen att komma till kontoret.

Jag anser att alla de olika handläggarna på arbetsförmedlingen jag träffat sedan januari misstror mig. Jag upplever att de förutsätter att jag inte vill jobba och att jag ligger hemma och slappar.

Jag har vid varje kontakt med arbetsförmedlingen, både per telefon och på kontoret, blivit felinformerad samt bemött mycket illa och med stor skepsis.

Vem kontrollerar att arbetsförmedlingen sköter sitt uppdrag?

Om jag inte får något arbete jag vill ha funderar jag på att plugga till hösten. Att gå på studiemedel och utvecklas via kunskap och fritt tänkande samt tilltro.

Maria Sveland- support

Per Wirtén | Jag supportar Maria Sveland

Break up before you break down

Break up before you break down:

Mer erfarenheter från arbetsförmedlingen!

Arbetslös och typ meningslös

Jag är sedan årsskiftet arbetslös.

På de första träffarna med (olika) handläggare på arbetsförmedlingen har jag ideligen fått fel information och blivit behandlad med skepsis och inkompetens. Jag har gått därifrån nedstämd och känt hopplöshet inför inte bara min framtid utan även Sveriges och världens.

De senaste 5,5 veckorna har jag varit utomlands och där för inte varit tillgänglig på arbetsmarknaden. I onsdags var jag på arbetsförmedlingen för att åter skriva in mig. Jag fick då träffa ytterligare en inkompetent handläggare som verkar vara helt utan kunskap om arbetsmarknaden och politik. Denne kände sig tvungen att ge min anvisningar om arbete att söka, trots att jag berättar för hen att jag timvikarierar på fyra olika avdelningar och söker flera arbeten som sjuksköterska. I databasen kan människan endast hitta arbeten som sjuksköterska på bemanningsföretag. Jag berättar att jag inte är intresserad av att arbeta på bemanningsföretag. Hen föreslår då att jag ska flytta till Stockholm eller Göteborg. Jag säger att jag trivs i Malmö och upprepar att jag har flera avdelningar att vikariera på och att jag kan söka fler om jag blir utan jobb. Hen ger mig då ett papper med ett arbete att söka, på ett bemanningsföretag.

Väl hemma tar jag en titt på det anvisade arbetet jag tvingas söka, eftersom jag annars blir av med min a-kassa. Det visar sig att bemanningsföretaget söker sjuksköterskor i Karlskrona för vikariat på timmar i sommar. Detta är alltså inte ett riktigt arbete. Jag surfar in på Platsbaken och finner på 20 sekunder 10 arbeten som sjuksköterska i Malmö jag kan söka. Jag hittar även en annons från det bemanningsföretag handläggaren på arbetsförmedlingen anvisat mig att söka som gäller sjuksköterskor i Malmö. Varför handläggaren tyckt jag skulle söka arbete i Stockholm eller Göteborg är för mig obegripligt.

20 minuter senare har jag sökt det anvisade arbetet samt sex arbeten jag faktiskt vill ha. 12 timmar senare är jag bokad på anställningsintervju för ett av dessa arbeten, samt att bemanningsföretaget hört av sig och vill att jag ska börja jobba för dem, trots att jag skickat ett icke informativt CV. Tackar jag nej till detta arbete, som jag inte vill ha, kan jag bli utan a-kasse-ersättningen.

Samhällsvinsten nummer ett

Samhällsvinsten nummer ett:

Om utbrändhet.

Preventivbluffen

Igår publicerades Katrine Kielos ledare i Aftonbladet om hur dåligt p-piller rimmar med kvinnlig sexuell lust.
Läs om att p-piller-användning leder till psykisk och fysisk ohälsa för individen kvinnan samt är skitdåligt för världshaven och dess individer.

Läs och börja tänka. Om du fortfarande inte fattat vad du i all år stoppat i dig och vad det har gjort med dig, läs en gång till.

Klicka här för att läsa.

Kapitulation+till+köttet+

Kapitulation+till+köttet+

Det är något med kött som gör folk arga

Det är något med kött som gör folk arga

Vad är det egentligen. Och vad kommer all denna ilska ifrån?

Så snällt av er, att bara vara lagom våldsam.

Så snällt av er, att bara vara lagom våldsam.:

Jag hoppas att detta inte är sant.
Jag hoppas att världen vi lever i är bättre än sådan.

Hell's kitchen

Hell's kitchen: M: För några dagar sedan var jag på en festivitet med jobbet. Vi skulle delta i en så kallad inspirationsmatlagning. Upplägget var att vi samlades i ett jättestort kök där två stjärnkockar delade in oss i fyra matlag som skulle tillaga var sin rätt på en avsmakningsmeny, inte olikt något av de dussintals matlagningsprogram som går på tv. Ett koncept som, i teorin, låter ganska roligt. Jag älskar att laga mat och gillar verkligen mina arbetskamrater.
(klicka på blå länken och läs vidare. Från Vi som aldrig sa sexist)

Pengar och kön

Pengar och kön: av Isobel Hadley-Kamptz

Feminism handlar om makt

Feminism handlar om makt:
Text i Göteborgs-Posten Kultur 8/3 2012 av Elin Grelsson